Vista previa
ännu en morgon i staden
där vi fartblinda aldrig står still
Jag vaknar i ruiner av en natt Jag inte minns
och en spegel stirrar på min bild
som den dödsdömde skulle be om nåd
ber Jag om lite glädje till låns
därute väntar livet men Jag vill inte dit
så kyss mej, kyss mej en gång till
den fege dör tusentals gånger
den modige dör bara en
men spegeln skiter i vem av dom
Jag är idag...så ge mej maskerad
att solen kunde bränna så här
det visste inte jag om vår värld
men Jag kan motstå allt utom frestelsens hån
det tar Jag emot som ett fån
det är en spökstad jag byggt runtomkring mej
och Jag är skyldig till tusentals mord
men ansiktet i spegeln har aldrig varit min vän
så här kommer, kmomer jag igen
du tar min kropp och bär mej genom natten
du bär mej längs min livslögnsboulevard
du mördar tiden åt mej, du är
min pistol...du är RELIGION
ännuen morgon i staden
där vi fartblinda aldrig står still
dom visa säger att kärlek är det vackraste som finns
så smek mej, smek mej så Jag minns